Utan erfarenhet av och kunskap i konsten att timra ett hus tog sig Per Jonsson an sitt livs största projekt.
Han byggde en timrad bastu med en vedeldad ung vid stranden till den lilla sjön Skurträsk, 5 mil öster om Lycksele i Västerbottens inland.
-Kanske är min bastu den allra bästa bastun i Västerbotten.

IT-företagaren Per Jonsson med rötterna i Umeå har all anledning att vara stolt över resultatet. Intill den renoverade dammen ligger hans timrade badstuga som är den allra första i fastigheten som kallas "Jonk på Brännan". Huvudbyggnaden byggdes någon gång i början av 1800-talet och har tjänstgjort även som skola för byns barn. Skurträsk nådde sin storhetsperiod under 40-talet då det bodde över 200 personer och byn hade 3 livsmedelsbutiker.
-Idag bor det bara 7 personer i byn, berättar Per Jonsson som själv bodde i fem år i huset då han arbetade som ingenjör vid en arkitektbyrå i Lycksele.
Utmanande arbetsuppgift
Efter millennieskiftet fick han en tanke på att han borde ta sig an en rejäl och utmanande arbetsuppgift.
-Den man som inte kan timra sig ett eget hus är ingen man, förklarar han och skrattar. Efter ett tags funderande fick jag idén om att bygga en bastu.
Sagt och gjort. Av snickaren och timmermannen Sven-Erik Nygren fick han hjälp med att lägga det första varvet av stockar.
-Jag gick ut i skogen och fällde träd som jag skulle använda i bygget, berättar han. Men det visade sig att jag hade fällt ett alldeles för klent timmer så det var bara att gå ut i skogen en gång till.
Av pappa Berthram och Gunnar Teglund fick han råd och god hjälp med att bygga bastun.
-Jag läste boken "Från stock till Koja" som är utgiven av ICA-förlaget och Lars Thaléns bok "Bastur" och av dem fick jag en hel del tips och goda råd.
-Att bygga en timrad bastu är mer en fråga om att ha modet att våga än om att kunna. Det finns alltid någon som man kan be om hjälp när man stöter på ett hinder eller får ett problem.
Facit i handen
I slutet av juli för 3 år sedan var bastun klar och det var dags att göra upp den första brasan i Harviaugnen.
-Det var kallt den dagen och en god vän till mig satt med kläderna på sig inne i bastun.
Betydligt bättre gick det när det var dags att bada bastu.
-Nu när jag har facit i handen önskar jag att jag hade lagt på ytterligare ett varm med stockar för att få en större volym inne i basturummet. Alternativet är att jag sänker lavarna men då kommer fötterna att vara i en lägre nivå än stenarna i ugnen. Ett till varv blir det i alla fall inte.
Han har haft problem med vinden som sveper in från den intilliggande sjön. Men det är åtgärdat så nu blåser inte vinden in i bastun och orsakar kallras i temperaturen.
Gemensamma upplevelser
Skurträsk ligger 27 mil från Luleå där Per Jonsson bor tillsammans med hustrun Carina och pojkarna Anton, 13 år, och Arvid, 11 år.
-Vi försöker åka dit minst en gång i månaden. Och naturligtvis badar vi bastu så ofta vi bara kan och hinner. Alla i familjen gillar att bada bastu. Aldrig kunde jag tro att bastun skulle ge oss så angenäma och gemensamma upplevelser.
Efter att brasan i ugnen är tänd brukar han sätta sig på bänken utanför bastun och låter blicken vandra ut över sjön. Tankarna blir av det filosofiska slaget.
Bastukultur var inget som Per Jonsson växte upp med hemma i Umeå. De första besöken i en bastu fick han hos familjen Eliasson.
-De hade en elbastu i sin stuga, minns han.
Känslan för att bada bastu stärktes ytterligare i turistföreningens anläggning i fjällen i Saltoluokta.
-Där finns det en fantastiskt fin vedeldad bastu vid sjön. Varje år tillbringade jag minst 35 dagar i Saltoluokta.
Invigd av landshövdingen
Sporrad av projektet med att ha byggt en timrad bastu tog sig Per Jonsson an ett nytt förvandlingsprojekt. I källaren i det hus i vilket hans företag, 65 grader Nord, huserar fanns en sliten bastu.
-Jag tog kontakt med Norrporten som äger fastigheten och erbjöd mig att stå för arbetet om de stod för materialkostnaden.
Och så blev det. Hans idé var att låta bergen få bli ett tema i bastun och därför sparades den gamla stenväggen från 1918.
-Jag ville att stenväggen skulle leda tanken till grannen i kvarteret, LKAB.
Därför var det inte så svårt att få LKAB:s ordförande och tillika hedersmedlemmen i Svenska Bastuakademien, Björn Sprängare, att tillsammans med landshövdingen Per-Ola Eriksson inviga den renoverade bastun.

Se bilder av bastun i Skurträsk

Efter att ha legat i träda i över 50 år virvlar den vita röken återigen ut ur luckorna i den gamla rökbastun i Suogården i den lilla byn Korpikylä vid den ständigt forsande livsnerven Torne älv i Tornedalen.

Bastu är en väsentlig del av dalmasen Lennart Johanssons liv med rötterna i Vansbro. I unga år, 20 år fyllda, inventerade han beståndet av rökbastur i Säfsnäs finnmark i Dalarna.

-Det visade sig att det fanns ett 20-tal rökbastur. Idag finns det 2-3 rökbastur vid hembygdsgården i Fredriksberg.

I början av 50-talet mötte han sin stora kärlek, folkskollärarinnan Elsa som hade flyttat till Dalarna efter sin utbildning. Makarna flyttade till Örnsköldsvik och efter en tid där flyttade de och barnen Anders och Christina till Luleå där Lennart Johansson började ett arbete vid byggmästareföreningen.

Hans stora intresse för att bygga och snickra fick han stor nytta och glädje av. Rökbastun hade börjat rämna och dess storhetstid var förbi.

-Jag minns att vi lade ett nytt golv i rökbastun 1953.

Det traditionella bastubadet på lördagen gjordes allt oftare i granngården hos familjen Äijäs. Lennart Johansson minns inte när det allra sista badet i Suo-gårdens rökbastu togs.

-Jag minns att det stod en gryta vid älven och i den värmde man vattnet som bars upp i mjölkhämtare till rökbastun.

Ett bastubad inleddes av männen som samtalade om livets allvar och om alldagliga ting som handlade om slåttern och slitet i skogen.

-Det förekom inget sambadande utanför familjen, fortsätter Lennart Johansson.

I mitten av 90-talet tog Lennart Johansson och hustrun Elsa över släktgården där Elsa hade vuxit upp med sina syskon. Med tiden växte behovet av en renovering.

-Det var frågan om att antingen riva eller att renovera, sammanfattar Lennart Johansson situationen som rådde.

-Alla byggnader på gården var av ett kulturhistoriskt riksintresse. På kartor från 1700-talet ser man tydligt att det fanns en rökbastu på gården.

Under årens lopp har varje byggnad fått en varsam och omsorgsfull renovering. Fortfarande återstår en hel del att göra innan gården är i sitt ursprungliga skick, men moderna faciliteter som inomhustoalett och dusch.

I år stod den gamla rökbastun klar att tas i bruk. Det visade sig dock att ugnen i rökbastun inte fungerade som den skulle. Elden slickade stockarna i väggen och brandrisken var överhängande. Efter att ungen justerades fungerar rökbastun som den ska och avger idag den mjuka och behagliga värme som gör att rökbastun med all rätt kallas för ”bastuns Rolls Royce”.

Foto: Pär Granlund

-Ett hotell utan en ångande bastu får aldrig 5 stjärnor och därför måste det finnas en bastu i en hotellkoja i ett träd.

Det går inte bra för bilföretaget SAAB.

Kanske hoppet står till att bygga bilar med en bastu?

Ska det vara möjligt att vara medlem på livstid i Svenska Bastuakademien eller räcker det med att vara medlem i ett år i taget?

Den frågan beslutade styrelsen för Svenska Bastuakademien vid sitt möte på onsdagen den 22 oktober att utreda.

Frågan om konsekvenserna av att införa ett livslångt medlemskap kommer att undersökas av kanslichefen Svante Spolander och Pär Granlund.

En annan fråga som diskuterades är vad som gäller för certifieringar och invigningar av såväl kommersiella som privata bastur.